frokenbengtsson

det var en gång en tjej som var nästan sjukligt, dödligt?, beroende av sin mobiltelefon. hon skickade minst hundra sms om dagen och hon gick inte en meter utan den där lilla saken i sin hand. mobilladdaren fick utföra ett hårt arbete varje natt och hennes tummar levde troligtvis ett farligt liv. nu för tiden bor hon i madrid och vad har hänt? det är som om att hon aldrig hade hört talas om något svenskt ord som heter mobil. idag skickar hon cirka 4 sms i veckan, behöver ladda sin min fem år gamla nokia telefon max 2 gånger i veckan och hon kan inte ens sitt egna nummer. den där tjejen är jag, är ni inte stolta? :)

är nog helt och hållet inne i alla rutiner och vanor här i spanien nu. att gå upp när det är kolsvart ute, dricka min varma mjölk med fitness flingor till frukost, pallra mig iväg uppför alla backar (som nog vill döda mina ben som inte är redo för morgonträning) till busshållsplatsen, sitta på den livliga tantbussen till skolan, sju timmar senare sätta mig och vänta i timmar (känns det som i alla fall) för att en buss ska ta mig hem, in på mitt rum och plugga, äta mina kokta grönsaker och sedan lägga mig för att sova. låter det tråkigt? nejnejnej det är toppen och som tur är ser ju inte helgerna ut så här, då njuter man i solen, i madrid och med trevligt folk!

nu är jag i alla fall väldigt glad för jag har skrivit färdigt mitt arbete och nu känner jag att jag äntligen kan pusta ut! det ska jag fira med en kväll framför datan, hollywoodfruar och en massa annat trevligt tänkte jag!

har även gjort en liten-liten-liten-liten förändring när det gäller mitt utseende. ni skullle kanske inte känna igen mig om jag kom tillbaka till sverige idag. vi får väl se hur jag ser ut i december, vamos a ver!

 
 

puss och kram/
emmajosefinbengtsson?